Pulla nu, spruta senare

Det finns en film. Den florerar på olika vuxensidor på internet. Man kan hitta den om man söker på redtube/youtube/porntube på How to give women squirting orgasms, typ. Tänk dig att amatörporr möter TV-shop. En naken kvinna som ser ganska stenad ut ligger på en brits med en drömfångade på väggen bakom sig. Videon är lång, säkert 8-9 minuter i originalet. Du kanske vet exakt vilken jag menar? För er som inte sett den kan jag berätta att bredvid henne står en man i fula kläder hållandes en sportflaska fylld med olja. Mannen tittar in i kameran med en blick som säger att nu jävlar ska jag lösa alla era problem. Sen börjar han berätta med handgripliga instruktioner hur du ska göra för att ge en kvinna fontänorgasm.

Man får en bild av att det hela är filmat i en studio med publik. En publik fylld av män som lyssnar så intensivt att öronen ramlar av huvudet på dem och deras eventuella flickvänner sitter bredvid och undrar om de kan kissa på sig istället så kanske han blir nöjd? De här killarna har sedan åkt till Sverige och sexat till det med Superklubbens vänner. För den här filmen har uppenbarligen satt griller i många huvudet: Om och om igen dyker det upp historier från olika håll om män som försökt massera kvinnor under skulderbladen på första dejten och som tryckt och klämt i timmar på det skrovliga området ett par centimeter in i slidan med olika styrka och hastighet i ett hav av massageolja. "Han sa att han sett på en film hur man skulle göra". Det har sällan gett önskat resultat trots att hon i filmen ser nöjd ut och sprutar så duktigt att hon får en puss i pannan.

Men det viktigaste förutom intensivt invärtes pullande är tydligen att kvinnan lär sig att slappna av och blir av med sina spänningar. Men det blir lite kontraproduktivt. "Hörru min lilla sockerärta jag har sett en film om hur man gör kvinnlig ejakulation och jag eller... ursäkta DU kommer bergis älska det, jag fixar det så kan du spruta mig i ansiktet sen okej?" Mest avslappnad blir troligtvis den som äger fittan om alla inblandade slipper jämföra sig med en instruktionsfilm. Då kan återigen sex och orgasm bli något gött (och blött) istället för en examination i manlighet eller kvinnlighet.

Män i kök

Jag läste att i kristider vågar teve inte satsa på något nytt utan kör på gamla idéer. Det märks.

Nu har till exempel alla kanaler bestämt sig för att satsa på upplägget: Kända män lagar mat. Detta är ett spännande koncept som går ut på att kändismän lagar mat och ibland bjuder de in andra kändisar som de känner och bjuder dem på maten de lagat. Efter att ha sett detta program om och om igen på diverse kanaler infinner sig hos mig två frågor:

Varför vill vi se kändismän laga mat i teve?

Varför vill kändismän laga mat i teve?

På den första frågan är svaret självklart: det vill vi inte, vi väntar bara på att Project Runway ska börja. Den andra frågan är svårare. Jag har tre teorier.

1. De kan
De fick nån förfrågan om de ville spendera några timmar framför kameran samtidigt som de svängde ihop nåt skönt och fick (vad jag antar) jävligt bra betalt. Såklart att de nappar. De kanske dessutom fick åka till Italien och laga maten eller åka lite båt. Det säger man inte nej till.

2. De vill visa att de kan
De är treåringar som hoppar upp och ner och skriker: Titta på mig, jag kan laga mat själv, jag kan titta titta titta. Och tevepubliken berömmer och säger: Oj vad bra har du kokat pasta helt själv, saltat OCH pepprat dessutom det var inte dåligt fast du inte ens är utbildad kock duktiga duktiga du.

3. De vill visa att de kan vara jämställda
De vet att de framstår som buffliga män med lite för mycket intresse för yppiga kvinnor och lite för lite intresse för de yppiga kvinnornas levnadsvillkor och försöker väga upp detta med att visa att de minsann kan och vågar göra kvinnliga saker som att laga mat.

Grelsson hade också en teori om klass i GP här om dagen och Schyman pratade om det i Schulmanshow, så det är inte bara Superklubben som funderar. Jag har inget emot Paolo, Plura, Mauro, Johan, Per eller Lennart. Jag har heller inget emot deras program som säkert kan vara både roliga och underhållande. Men jag fattar inte hur detta ändå ganska smala koncept kan få så enormt utrymme. Jag fattar inte det omättliga behovet av att visa att svenska kända män både kan laga mat och känner andra kändisar. En gång är ingen gång men fler gånger än det är bra mycket mer än som behövs.

Andra teveprogram på temat "kändisar och hushållsbestyr" som skulle kännas fräschare:

* Kändiskvinnor hobbyfixar hemma: Babben Larsson lägger en pärlplatta och Magdalena Ribbing snickrar ihop en våningssäng.

* Kändismän städar hemma: Jonas Gardell dammar ljuskronan och polerar matsalsmöbeln för att sedan bjuda in Peppe Eng på kaffe med småkakor.

* Kändispar uppfostrar varandras barn: Doktor Kosmos och Charlotte Perelli hämtar varandras barn på dagis och passar på att lära dem ett och annat om livet.

* En dokumentärserie om silverfiskar i olika kändishem: Vad gör de, Hur lever de, Vad drömmer de om? Förslagsvis med Nour El-Refai som kommentator.

Att leda tanken bort från det som är viktigt

Alliansens nya jämställdhetspolitik är Rut-avdraget. Avdrag för hushållsnära tjänster är den viktigaste punkten i kampen för lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Deras analys bygger på två delar:

Jämställdhetsproblem 1. Många kvinnor dubbelarbetar, dvs de arbetar både på jobbet och städar hemma.

Jämställdhetsproblem 2. Många kvinnor är arbetslösa.

1 + 2 = Arbetslösa kvinnor städar hos de dubbelarbetande. En perfekt matematik som enkelt fördelar mängden arbete så att alla arbetar lika mycket och som därmed löser jämställdhetsproblemen en gång för alla.

Eller?

Hur skulle det vara om man istället för att lägga ut jämställdhetsproblemen på entreprenad försökte lösa dem där de existerar; i relationen mellan män och kvinnor? Är det verkligen mer logiskt att låta skattebetalare finansiera hemhjälp än att män och kvinnor delar på städningen hemma?

Hur skulle det vara om man istället för att upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta mamman/kvinnan/hustrun med hjälp av polsk arbetskraft helt sonika gav faan i att försöka leva upp till idealen? Det kanske inte är rimligt att ha ett helt hus fullt med bonade golv och putsade fönster samtidigt som man dansar runt med barnen i nystärkt klockad kjol med långkoket puttrande på spisen och medan mannen står avslappnat med en drink i handen och läser dagstidningen VARJE fredagseftermiddag. Vi kanske kan släppa idén om att det är så vi borde leva våra liv. Det är valfritt att städa varje vecka. Vill man inte det är det bara att låta bli, men det innebär inte att man har rätt att få subventionerad städhjälp, det innebär att man får knäcka lite på idealen och ha roligt fast det är dammråttor bakom soffan.

Favoriter i repris

De flesta av Superklubbens medlemmar är kvinnor så vi måste dubbelarbeta och föda barn hela dagarna så det funkar liksom inte att sitta och skriva blogginlägg hur som helst. Vi har ändå inte ändrat våra åsikter särskilt mycket under de senaste åren så vi kan istället tipsa om några tidlösa gamla texter som har med kvinnor att göra.

Läs om mäns syn på mens , feministernas hycklande sexualliberalism, en gammal rolig tant som drar snuskiga skämt,en längtan efter förebilder, mediakritik eller en guide till de vanligaste termerna inom porr.

Vi har även skrivit mängder av texter om fittan, om hur den kan
klia, hur den saknar vokabulär, vad man kan förvara i den, hur den kan förvaras och ännu fler förvaringsförslag.

Kvinnodagen 100 år!

För 100 år sedan hade kvinnor inte ens rösträtt. Kvinnor fick inte välja, inte göra yrkeskarriär. Män som våldtog den kvinna de var gifta med straffades inte eftersom detta inte var olagligt. Kvinnor ägde varken sina kroppar eller sina ekonomiska resurser.

Tur att vi lever nu. Nu är ju allt det där fixat. Att ha kunnat ordnat 2000 år av kvinnoförtryck på 100 år är inte lätt men vi gjorde't. Korka upp champagnen bröder och systrar vi är framme.

Ett inpass från "vi som inte är feminister för vi tror på att alla ska ha det lika, kalla oss gärna humanister ": Nä ska de verkligen ironisera över det här, gud så missunsamt hålla på och bråka om de futtiga saker som är kvar nu när det ändå gått så långt. Jämför med andra länder så ska nog de där arga feministerna få lite perspektiv. Vissa länder har inte ens rösträtt för kvinnor så det här med preventivmedel och barnbidrag ska ni bara se som en bonus. Representation i teve är dagens I-landsproblem.

Ja så är det väl jäkligt skönt att tänka. Slippa kämpa, slippa bry sig, slippa se sin egen del i reproducering av föraktet mot kvinnor och män som vill något annat än dessa trånga könsidentitetskostymer. Men det funkar ju inte så. Bara för att man hittar ett värre exempel av något så innebär det inte automatiskt att det första är bra. Sahara är inte kallt bara för att solen är varmare. Dessutom är jämställdheten inte relativ, den är absolut. Den kan inte vara mer eller mindre, den är eller är inte. Nu är den inte. Därför måste vi fortsätta tills den är. Löparen slutar inte springa för att det börjar närma sig mål, denne nöjer sig inte med att ha varit i målområdet utan det är då farten ökas. Nu spurtar vi mot jämställdheten.